Randonee i Fjällen
Randonee är franska och betyder egentligen att vandra eller vara på färd. Att åka randoneeskidor kan man alltså tänka är en blandning av att vara på tur och “vandra” med skidor för att sedan åka ner. Ordet randonee används ibland men i Sverige är ordet topptur eller skidbestigning lite vanligare. Utomlands hör man oftast ski touring som är samma sak som rando, randonee eller randonnee.
Varmt välkommen att läsa mer om randonee, skidåkning och vinterfjäll.
Vad är randonee?
Att gå på randonee är att använda speciell alpin skidutrustning som möjliggör att man på ett enkelt sätt kan gå uppförs i de snöbeklädda bergen. Man använder speciella skidpjäxor som är bekväma, rörligare och betydligt lättare. Det gör att man kan gå i dem utan att få ont eller att det känns onödigt krångligt. Pjäxorna sitter fast i bindningen där fram, vid tårna, och hälen är lös när man går uppförs. Under skidorna sitter det stighudar fastklistrade som gör att skidan kan glida åt ena hållet men får väldigt bra fäste åt det andra hållet. När det är dags att åka ner tar man av stighudarna, spänner pjäxorna och vrider om bindningen till åk-läge och får ett härligt skidåk ner igen. Den här proceduren kallas randonee och håller på att upptäckas av allt fler personer, gamla som unga.
Varför går folk på randonee?
De flesta som går med randoneeutrustning gör det för att de tycker det är en härlig naturuppevelse i kombination med motion och den bästa skidåkningen som finns. Det är som en form av poesi som skrivs bäst med två skidor och stundtals total tystnad – men det är även en rejäl dos av Rock’n’Roll, hårt väder och tuffa förhållanden.
Naturupplevelsen bortom liftarna!
Att komma bort från civilisationen är halva grejen med randonee och man inser snabbt vilken fantastisk naturupplevelse det är.
Bra för kroppen!
En perfekt träningsform för alla som hatar att träna. Tänk såhär: Det är inte träning, det är skidåkning – och den bästa formen av skidåkning är randonee, där man går upp och åker offpist ner.
Man känner sig som en rockstjärna!
Efter en stoppsladd vid foten av berget fylls kroppen av en magisk känsla – nyss stod man på toppen och tog sig dit och ner för egen maskin. Måste upplevas!
Vilken tid på året passar?
Från december till och med april är vanligtvis toppturssäsong men de flesta väljer ändå att gå på topptur någon gång under februari, mars eller april. Då är dagarna lite längre men oftast är snön i bra skick ändå. Går man tidigare på året kan det ibland upplevas som att det inte är ljust så särskilt länge samt att det är kallare och hårdare väder. Låt inte det skrämma dig – att gå på topptur i mellandagarna är jättehärligt och med en pannlampa behöver det inte alls kännas så mörkt och ruggigt. Då är det bättre med en stark pannlampa som ger en skarp kontrast mellan det upplysta och skuggerna och man ser konturerna lättare än i t.ex. flatljus. Sänker man nivån på turerna så kan man gott och väl vara ute på fjället även november till januari.
Under maj och ibland juni går det även att gå på topptur men var då extra vaksam på var någonstans man rör sig. Du bör kontakta samebyn i det område du planerar turen på för att se till att du inte stör renarna under den tid de är som känsligast. Oftast går det att hitta en plats där man inte stör.
- December 60%
- Januari 80%
- Februari 100%
- Mars 100%
- April 100%
- Maj 80%
- Juni 60%
Var går man på randonee?
Överallt där det finns snö och en lutning, gärna i form av en backe med ihållande lutning som gör att det går att åka hela vägen från toppen tillbaka ner. När det på vägen ner blir för platt en eller fler gånger för att ta sig fram glidandes så kallar man det att åket är uppbrutet. Det betyder att åket går i flera etapper där det är platt och brant om vartannat.
Det går såklart att gå på randoneetur i de flesta skidsystem. I Nordamerika och Alperna är det vanligt att man går uppförs för att sedan åka i pisten på vägen ner. Om du tänker gå på topptur i ett skidsystem så se bara till att det är tillåtet i den anläggning du rör dig i. Att köra ski touring i en stängd pist eller liftgata eller utanför öppettider är generellt sett förbjudet då detta oftast räknas som en arbetsplats där det kan finnas vajrar, maskiner och dolda faror.
På det här sättet är det också möjligt att åka skidor utan att behöva betala för ett liftkort och därav har frasen ”earn your turns” tillkommit. Känslan att åka nerför en brant bergssida när man tagit sig upp för egen maskin är obeskrivlig och en av de största anledningarna till att du borde prova randonee.
Var åker man om man vill gå på topptur i maj eller juni?
Om man vill gå på topptur sent på säsongen så gäller det att försöka hitta en plats med två saker: Hög höjd och nordvända sluttningar. Här får du högst chans att hitta bra skidåkning. Håll gärna koll på lite olika orter via väderappar. Är det minusgrader på nätterna har du stor chans att hitta fina förhållanden för det vita guldet. Prickar du dessutom en nordsida så kommer den snön att hålla sig kall längre på dagen medan sydsluttningar kanske blir genomblöta redan vid klockan 10-kaffet. Några ställen att hålla koll på är Riksgränsen, Lyngen och Trollstigen i Norge. Trollstigen som är en väg i närheten av Åndalsnes öppnar oftast först i mitten av maj och kan ofta erbjuda fin skidåkning direkt från bilen.
”Är det minusgrader på nätterna har du stor chans att hitta fina förhållanden för det vita guldet. ”
Fördelar med guidad randonee
#1 Säkerheten
Med en guide slipper du fokusera 100% på din egen säkerhet och kan fokusera på upplevelsen eller att lära dig att gå på randonee. Lavinutrustning, instruktioner och säkerhetsutrustning ingår oftast.
#2 Logistiken
Det är ibland lite pyssel och meck för att få ihop allt kring logistiken, utrustning, turplanering, förberedelser, research och allt sånt. Med en guide slipper du det och får åka gräddfil hela vägen. Skönt va?
#3 Skidåkningen
När du slipper fokusera på allt från vägval till hur vinden har transporterat snön de senaste veckorna så kan du låta skidåkningen få komma i första rummet. Med en guide får du ut så mycket mer av din upplevelse och du kommer hem mer nöjd.
Prova Randonee i Åre
I Jämtlandsfjällen finns gott om randoneevänliga fjäll. Tillsammans med erfarna instruktörer och certifierade guider visar vi dig hur utrustningen fungerar och hur man gör när man går på en randoneetur – kort som lång – för nybörjare såväl som erfarna.
De 8 vanligaste misstagen som nybörjare gör
#1
Några av de vanligaste misstagen som man ofta gör som nybörjare är att råka ha pjäxor som sitter dåligt. Till exempel att de trycker på någon punkt på foten eller är för små eller stora. Är pjäxorna för stora får man dålig kontakt och det blir svårt att få kontroll över skidorna men om pjäxorna är för små kommer du istället att frysa. Att gå på topptur med ett par pjäxor som skaver är inget vidare så se därför till att tejpa dina fötter i förebyggande syfte. Har du ändå otur när du är ute så stanna vid första tillfälle och fixa skavsåren direkt.
#2
Att frysa på vintern är för många ganska obehagligt så se därför till att ha en bra teknk för hur du reglerar din temperatur när du rör dig eller står stilla. Ett vanligt knep är att försöka att vara i rörelse hela tiden så man inte hinner bli så kall. Det brukar även fungera att ha ett antal olika buffar, mössor och rånarluvor för att justera klädseln samtidigt som man går. LÄS MER OM TEMPERATURREGLERING HÄR.
#3
Man vet inte hur man ska vända (eller göra en kickturn) när man går uppförs. Det här skapar ofta många problem som slukar mycket energi men får du bara in rätt teknik så är det förvånansvärt lätt även när man har dåligt grepp på skidorna. Även vana toppturare brukar behöva träna på att få in rätt teknik då man missar ofta en del detaljer som skulle kunna göra det lättare.
#4
När man går på topptur eller använder stighudar är det viktigt att försöka glida och inte lyfta skidorna. Det här är ett klassiskt misstag och brukar synas speciellt när man står lite vid sidan av från håll. Be någon att spela in dig från sidan så kommer du se om du lyfter eller glider. På en toppturskurs får du reda på anledningen bakom varför man ska glida och inte lyfta skidorna.
#5
Stavarna finns där för att hjälpa oss, så se till att du använder stavarna på ett sätt som hjälper dig även när du går mycket på skrå vilket man ofta gör på en topptur. Problemet om du gör fel är att du får ingen feedback förens på kvällen eller några dagar efteråt.
#6
Det här med att vika ihop stighudarna i dåligt väder är antingen lätt som en plätt eller bland det svåraste man kan göra. Med fel teknik blir det här ett par nivåer svårare än när kontorstejpen fäster i sig själv – och ett bra mycket större problem. Slutresultatet kan bli igensnöade stighudar som fäster dåligt mot skidorna sen när du behöver dem igen. Att du lär dig några tekniker för hur man snabbt och effektivt viker ihop stighudarna är väldigt viktigt om du tänkt gå på randoneetur.
#7
Att gå på topptur gör de flesta för att hitta fin och rolig snö att åka skidor i. Går du på topptur är det målet och ett vanligt fel blir att välja fel väg upp och att åket ner inte blir så perfekt som det hade kunnat bli. Att lära sig hitta fin snö är en konst som kräver utbildning och erfarenhet men det går ändå ganska snabbt att lära sig med rätt handledning. Se till att din skidåkning blir så rolig som du vill att de ska bli.
#8
Att pausa på fel ställen är en klassiker. Vid dåligt väder är toppen sällan den perfekta platsen men vid finväder kanske det är ultimat – tänk igenom hur du vill ha lunchpauser, var blir det logiskt att stanna. Fundera på var du bygger upp värme och var under toppturen du gör av med värme och försök att styra in pauserna där du behöver dem.
Vad är en kickturn?
En kickturn innebär att man vänder håll ungefär 180 grader utan att man går framåt eller rör sig över en stor yta. I princip gör man kickturnen stillastående. Ibland kallas kickturn för lappkast men kickturnen lägger man även in en spark för att skidan ska vinklas och inte skära fast i djupsnön. Det blir enklare på det sättet och när man väl bemästrat tekniken är det inte alls jobbigt eller svårt. Är det väldigt brant så blir det till slut väldigt jobbigt att ’gå igenom svängen’ då man under några steg kommer stå i en väldigt brant backe. På så sätt är det bättre att använda sig av en kickturn och zick-zacka upp för sluttningen. I slutändan blir det nästan ett måste om man vill röra sig på fjället med randonee.
”Ibland kallas kickturn för lappkast men kickturnen lägger man även in en spark för att skidan ska vinklas och inte skära fast i djupsnön.”
Det finns många fallgropar som nybörjare på randonee brukar falla i och vid kickturns är de flera stycken. Det är ofta därför det känns lite svårt och jobbigt för många. Med rätt instruktioner, lite handledning och övning så kommer du ganska snabbt hitta en teknik som fungerar för dig och din utrustning.
Det finns flera olika sätt att göra kickturns, vissa sätt fungerar bättre eller sämre för vissa personer men den terräng och utrustning man använder spelar också en stor roll. Lär dig att göra på flera olika sätt så kommer du känna dig tryggare. Dessutom kan man göra kickturns i nedförsbacke, när man åker nedåt – väldigt användbart om du måste vända men inte har plats att göra en sväng. Men i det fallet blir det ingen kick utan mer av ett vanligt lappkast.
Fördelar med att gå en randoneekurs
En stor fördel med att boka en guide eller gå en randonee kurs är att du lär dig så himla mycket samtidigt som det är väldigt roligt. Prova gärna en gång och se vad du tycker – man måste inte boka in sig på en 14 dagars tur direkt. Ibland finns det prova-på-tillfällen eller att man bokar några timmar med en guide för att testa randonee. Det dröjer inte länge tills du fått en handfull tips som kommer göra det lättare att gå på topptur. Det hör gör att du kan njuta mer av toppturen både uppförs och nedförs och slipper tänka på tusen saker som hör till.
Instruktörer
Under ledning av kunniga instruktörer får du möjlighet att utvecklas under säkra former. Dessutom får du en genväg och slipper lära dig genom att göra alla misstag på egen hand.
Randoneedrömmar
Det är så kul
Att lära sig på ett sätt som gör att det verkligen fastnar är roligt och lagom utmanande. Ibland behövs det dessutom någon som pushar på eller bromsar när det håller på att gå på tok.
Jag har hört att man ska glida och inte gå när man använder stighudar, varför? Vad spelar det för roll?
Om man överdriver lite så blir det tydligare. Låtsas att skidorna är lastbilar och stighudarna är hjul som bara kan rulla framåt. Då håller de flesta med om att det är lättare att rulla lastbilarna framåt än vad det är att lyfta varje separat lastbil och sätta ner dem. Det är samma princip men skidorna väger inte alls mycket egentligen. Det är även det som är problemet, de flesta känner inte av att man lyfter skidorna förens på kvällen eller dagen efter och då blir kopplingen till att man lyft skidorna för mycket inte lika självklar. En till anledning som inte många tänker på är att stighudarna består av miljoner små små hårstrån och de måste alla jobba i rätt riktning för att ge oss maximalt med grepp. Varje gång du glider framåt så tvingar du alla små hårstrån i rätt riktning och du får då även möjligtvis bättre grepp än om du hade lyft.
”Om det hjälper så kan du låtsas att du är ett trött barn som släpar fötterna i marken, det är helt okej.”
Hur undviker man lavinterräng?
Lavinterräng är i princip all terräng ovan 25 graders lutning. Faktiskt så kan det gå laviner vid lägre lutning än så men då är snön i princip så blöt att vi människor är ändå inte där och åker skidor. Mellan 25 och 30 grader är det dock ändå ganska sällsynt så en del personer tycker att 30 grader är gränsen för lavinterräng. Du får helt enkelt göra din egen bedömning kopplat till den risk du är beredd att ta. Det finns många fler tydliga tecken på att det är lavinfara, till exempel att man ser rester av gamla laviner, lavingator eller liknande men det första steget är ofta att lära sig mäta lutningar. Tänk på vad du har ovanför dig, om det är lavinterräng ovanför dig kanske lavinen kan nå dig ändå även fast du är på relativt platt mark.
Hur hanterar man laviner?
Två bra tips när du gör din egen bedömning är att:
1. Kolla Lavinprognoser.se och se om de har någon prognos över området du färdas i. Här får du ofta information om vilka typer av lavinproblem som kan finnas i snötäcket och var någonstans i terrängen dessa finns. Kom dock ihåg att observationsområdena är väldigt stora och du ska inte basera din topptur enbart utefter lavinprognosen. Finns det ingen lavinprognos men du är nära en skidanläggning så kan de ha bra information till dig
2. Gå en kurs där du lär dig mer om randonee och laviner. Här får du lära dig mer om laviner, hur de skapas, hur man undviker laviner och hur man gör en lavinräddning.
Att bedöma lavinfara är ingenting man bör göra utan att ha rätt kompetens så är du osäker bör du inte ge dig ut i lavinterrängen utan en erfaren skidguide.
Vad gör man om det blir dåligt väder?
Om det blir dåligt väder gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Det är extremt stor skillnad att gå en topptur i april, finväder, vindstilla och god sikt eller om man jämför med minus 20 grader, starka vindar och dålig sikt. Ofta är det just vind och sikt som avgör om det är bra eller dåligt väder. På prognosen kanske det står sol men 15(21) m/s med vindbyarna inom parentes. Ja det kanske är soligt men närmast marken och 4 meter upp är vinddrevet så starkt att det blir dålig sikt ändå. Ibland blir det flatljus eller whiteout som gör att konturerna försvinner och då blir både orientering och skidåkning betydligt svårare. Fundera gärna vad som skulle hända om någon drogs med i en lavin och sikten inte är mer än 35 meter. Hur åker man en och en genom lavinterräng när man inte kan se varandra? Hur håller man ihop gruppen och hur kommunicerar man? Vilka platser är bra att pausa på och hur löser man situationen om någon skadar sig? Hur snabbt kan räddningspersonal vara på plats? Ha gärna en diskussion om detta i det sällskap som du befinner dig i under toppturen.
Väder påverkar inte bara vår sikt, orientering, skidåkning och komfort – väder bygger även laviner så här gäller det att vara på sin vakt och kunna sin sak.
Är du osäker bör du inte ge dig ut utan en guide som kan hjälpa er – då får ni troligtvis också bäst åkning för dagen och kommer hem med ett leende på läpparna.
Vad är flatljus och whiteout?
Flatljus är när det blir ett sorts diffust ljus som gör att alla konturer och små skiftningar i snön blir svåra att se. Detta gör det extra jobbigt när man gått upp på toppen och ska åka skidor nedförs igen. Då är det svårt att avgöra om nästa sväng blir på hård packad snö eller go och mjukt, fluffigt puder. Resultatet är att man inte kan åka lika självsäkert och de flesta blir lite tillbakadragna. Inte sällan skapar flatljus också olyckor där man kommer in på en typ av snö som man inte var beredd på.
”Ett sätt att hantera whiteout är att åka nära formationer i terrängen så som stenar, klippor, träd eller liknande. På så sätt får man ändå en referensram när man åker nedförs.”
Whiteout är ungefär som flatljus med det tillägget att himlen och snöytan smetas ihop och det blir extra svårt att avgöra konturer, till och med horisonten eller konturerna av backen blir svår att urskilja. Det är extra jobbigt när man kör randonee och stöter på whiteout då det blir svårare att orientera sig, att hitta rätt väg och hålla ihop gruppen. Att avgöra var man är så man undviker lavinterräng och ser till att man inte har lavinterräng ovanför sig blir ännu svårare när sikten inte blir mer än 30-40 meter. Ofta sammanträffar whiteout med starka vindar och dåligt väder. De flesta kan tycka att man blir lite yr i whiteout eller att det är svårt att avgöra hur snabbt man åker eller var det lutar.
Ett sätt att hantera whiteout är att åka nära formationer i terrängen så som stenar, klippor, träd eller liknande. På så sätt får man ändå en referensram när man åker nedförs.
Det finns fler tekniker på hur man kan orientera sig, både uppförs och nedförs samt hur man tar sig nedför fjället även i dåligt ljus. När du lärt dig dessa så prova dem gärna i trygg terräng så du har bemästrat dem när det väl behövs.
Nybörjarturer på randonee?
Om du är nybörjare på randonne men ändå vill få njuta av härlig skidåkning och roliga dagar till fjälls så rekommenderar vi att du hänger med en guide där de redan vet var man ska gå och du behöver bara fokusera på att prova randonee. Det finns vissa ställen som lämpar sig bra för att gå på topptur men är du nybörjare så se till att det inte är för brant och gärna att det ligger nära bilväg. På så sätt slipper du gå på platten flera kilometer för att komma tillbaka om du upptäcker att någonting inte fungerar som du tänkte.
I princip hela fjällkedjan består av bra områden för att gå på topptur, till exempel i Funäsdalen, Bydalen, Vemdalen, Åre, Trillevallen, Storlien, Sälen, Storulvån, Kittelfjäll, Hemavan, Tärnaby, Abisko, Riksgränsen och Björkliden med flera.
Hur ska man klä sig för att gå på randonee?
”Den svåraste frågan av dem alla”
Vi rekommenderar att man klär sig lager på lager. På så sätt kan man klä av sig eller på sig lager för lager och justera sin värme. Det vanligaste misstaget är att ta med sig för mycket kläder och vara för varmt klädd. Ofta är det lättare att justera värmen genom hur snabbt man rör sig och hur ofta man stannar. En bra grundidé är att ha kläder som är rörliga, gärna med stretch eller som är så pass rymliga att man kan ha många olika lager på sig.
Första lagret som sitter närmast kroppen är till för att transportera bort fukten från kroppen och utåt mot de yttre lagrena. Här kan man välja mellan syntet-plagg eller ullplagg – det finns också plagg som består av en blandning. Syntet är ofta bra för det är slitstarkt, billigare och transporterar fukt bra. Ull är lite dyrare och känsligare men värmer bra även när man är fuktig. Ska du röra på dig väldigt mycket och svettas så kanske syntet är bättre men om du står stilla kan ull ge bättre värmeegenskaper. Bomull är bara billigt och slitstarkt men ofta inte så stretchigt och framförallt jättedålligt så fort de blir minsta fuktiga. Använder du bomull kan du förvänta dig att frysa och att kläderna kommer skava. Möjligtvis är det okej med en t-shirt eller skjorta på kvällen inne i stugan men undvik det när man är utomhus.
”Undvik för allt i världen bommull. Cotton kills som man brukar säga”
Det andra lagret är till för att skapa mycket luft mellan det första och tredje lagret. Det här lagret kallas ofta för mellanlager och är till för att behålla värme. Även här är syntet så som fleece eller ull ett bra val. Ibland blir det för varmt att ha på sig flera mellanlager när man går på topptur så det händer att det andra lagret får hoppa ner i ryggsäcken på uppfärden.
Det tredje lagret kallas skallager och är till för att skydda mot väta och vind. Se gärna till att du har med dig ett vindtätt lager och minst en vattentät jacka ifall vädret blir dåligt. Jackan bör ha en rymlig huva så man får plats med en skidhjälm under och helst så att man kan dra upp dragkedjan så tyget nästan täcker näsan. Prova jackan så att ärmsluten passar med de handskar du har. Om jackan går ner lite längre över rumpan och har dragkedjor under ärmarna är det stort bonus.
Det stora problemet med skallagret är att det kan hindra fukten från din kropp (svetten) från att komma ut i luften – att man råkar stänga inne fukten. Det här betyder att om det är bra väder så får ofta skallagret också åka i ryggsäcken och man turar bara i det första eller det första och det andra lagret utan skallager. Gör en övervägning hela tiden om skallagret hjälper eller stjälper – blir du mest blöt utifrån (regn/snö) eller inifrån (svett)?
Det fjärde lagret består ofta av en värmejacka bestående av syntet eller dun. Beroende på modell kan man antingen ta på sig den under skallagret eller utanpå. Perfekt att slänga fram en go och varm jacka när man ska äta lunch eller om någonting gör att man behöver bli stillasittande. Vid bra väder går det också bra att byta ut den här jackan till en torr underställströja, gärna i ull. Då kan man ta av sig den blöta tröjan närmast kroppen och byta till en torr. Ja, det är kallt att byta lagret närmast kroppen men efteråt brukar det vara värt sin vikt i guld.
Accessoarer
Det är alltid bra att ha med ett par olika buffar, multiluvor, rånarluvor och mössor. På så sätt kan man använda dessa för att micro-justera sin temperatur samtidigt som man rör sig och det går att bygga på med flera olika lager bestående av bara en buff till alla buffar, rånarluvor och mössor man har med sig kombinerat med huvor och goggles.
Att ha ett par tunna handskar att gå uppför är bra när man kör randonee. Annars finns risken att de tjocka handskarna blir svettiga och blöta. Att istället kunna plocka fram varma och torra tjockhandskar när man behöver dem som mest är riktigt skönt. Satsa på ett par skidhandskar som sitter bra på handen, gärna i skinn så de går lätt att impregnera.
”Go Cold Stay Warm”
Att så länge man är i rörelse är det okej att småfrysa lite och när man stannar kan man ha torra och varma kläder att ta på sig.
Vilken lavinutrustning ska jag köpa?
Köp en och träna. Problemet är inte vilket utrustning man köper utan att man tränar för lite. Köp helst inte en begagnad men om den är begagnad se till att den är kontrollerad för maximal räckvidd och att den fungerar som det ska.
”Yttre skador som kan tyda på att den har tappats hårt i ett garagegolv är exempel som tyder på att det är ett mindre bra köp.”
De transceivers som säljs i år har ofta betydligt bättre räckvidd än de som tillverkades för tio år sedan så bara av den anledningen kan det vara värt att köpa en ny. Du måste inte köpa den dyraste varianten med flest funktioner. Om lavinen går och man får hjärnsläpp kan det ibland vara bra att ens transceiver bara har de funktioner den är tillverkad för utan extra lull-lull. Om det är någon som står dig extra nära som dras med, hur klartänkt kommer du vara i den situationen? Alla transceivers som säljs på marknaden kan både sända ut en signal och söka efter en signal.
Lavinsonden är en lång tunn pinne som består av olika sektioner så att den kan vikas ihop och sättas ihop. Se till att du har en så lång sond som möjligt. När du köpt en sond så testa den så du vet hur den fungerar och att du har koll på hur låsningsmekanismen används – det är lite olika mellan olika tillverkare. Har du inte använt sonden på ett tag? Veckla ut den och kolla alla sektioner så att de inte har tagit skada någonstans. Observera att en stav inte är ett bra substitut för en lavinsond.
Spade tillhör också lavinutrustningen då man behöver gräva fram någon. En lavinspade ska vara av metall, hållbar och inte någon billig plastvariant. Investera i en bra lavinspade från ett märke med bra rykte. Även vid sondning och grävning gäller det att ha rätt teknik – det här går man igenom på en kurs och bör tränas varje år för att hålla sig uppdaterad.
Ibland väljer man att ha med sig en lavinryggsäck (kallas även ABS, ballongryggsäck med mera). De kan vara bra om man kommer befinna sig i väldigt exponerad terräng men ofta väljs lavinryggsäcken bort på grund av vikt när man går på topptur. Ryggsäckarna blir hela tiden billigare, bättre och lättare så inom några år kommer troligtvis dessa vara standard även på randonee.
Kom ihåg att hjälm och första hjälpen också tillhör säkerhetsutrustning som är högst aktuellt vid en lavinolycka.
Topptursbindningar – fråga i uthyrningen hur den fungerar!
Bindningarna på topptursutrustning ser helt klart annorlunda ut. Det finns någonting som kallas för tech-bindning eller pin-bindning. Det är i princip samma sak och är en väldigt lätt och topptursfokuserad bindning. Sen finns det ram-bindningar, dessa ser i princip ut som vanliga alpina skidbindningar men där bindningen sitter lös i hälen mot skidan. Nackdelen med dessa är att man lyfter bindningens vikt vid varje steg. Funderar du på att köpa ett par skidor med bindningar för att ha mestadels på toppturen så köp en tech-bindning så kommer du inte ångra dig. Se bara tillatt de pjäxor du har passar med tech/pin. Är du osäker så fråga i affären. Detsamma gäller med hur bindningen fungerar – fråga i affären om gå- och åklägen, hälhöjare med mera.
Vad är fördelen med stighudar
Med stighudar under fötterna är du inte bunden till enbart liftburen skidåkning. Du kan röra dig fritt på fjället med dina randoneeskidor. Det betyder att du kan nyttja både liftar och egen kraft och du kommer nå åk som ingen annan tar sig till.
Vad är grejen med lätt utrustning?
De flesta brukar tänka att lätt utrustning gör det lättare att gå upp på toppen men svårare att åka ner men det här gäller mestadels skidutrustningen så som skidor, bindning och pjäxor. När vi går på topptur finns det dock så mycket mer utrustning som ska med. Hela tiden är detta en avvägning gällande vikt kontra nytta på det du tänkt ta med dig. Det är mycket saker som är bra att ha om man hamnar i en viss situation – men dessa saker måste hela tiden bäras av någon. Väldigt mycket saker är rena komfortprylar men som snabbt blir säkerhetsutrustning om någonting går fel. Försök att matcha din grupps utrustning med den turen ni tänkt göra och de väderförhållanden som råder.
Vad äter man till lunch?
Ofta blir det macka, lite vatten, nötter och någon energibar till lunch men det går att lyxa till det bra mycket mer än så. Huvudregeln för mat på toppturen är att den ska gå att laga och äta snabbt, vara energirik och inte väga så mycket. Guider som tröttnat på en kall macka med djupfryst gurka lagom till lunch använder sig ofta av en mindre mattermos och värmer en gryta eller liknande som blir väldigt kompakt i termosen. Den extra vikten av en liten mattermos är inget att bry sig om när man svänger fram en rykande Biff Ryberg i snödrevet.
Försök att tänka på att det som bärs upp ska gå åt. Ibland är det skönare att dricka kaffet när man kommer ner till bilen igen så rätt ofta bärs en hel kaffetermos runt ute på fjället för att sen avnjutas vid ratten. Inget fel med att ha kaffe i en termos med sig om den används – i värsta fall kan en varm dryck tillsammans med en plastflaska (t.ex. Nalgene) bilda en värmekälla för någon som fryser eller är skadad.
Vid vissa stugturer kan man välja att ta med sig ett litet och kompakt gas eller bensinkök istället för termos men generellt sett undviker vi timmeslånga pauser med matlagning i stormkök när vi går på topptur. Lite för tungt, meckigt och tar för lång tid.
Hur fungerar en vindsäck?
En vindsäck är som en stor påse av vindtätt tyg med dragkedjor på. Med denna kan man i kombination med lite grävning skapa skydd mot vinden om någonting händer. Oftast blir den brukad som en komfortpryl på toppturen då man använder den vid pauser. Den erbjuder ett bra vindskydd under dagar då det blåser, kommer nederbörd eller drevar mycket snö. Till exempel om man behöver plåstra om ett skavsår så vill man att tejpen ska fästa bra och att inte pjäxan ska bli full med snö under tiden. Om det är krångligt att sitta i en påse på fjället när det blåser mycket? Ja. Men betydligt bättre än att få drevsnö precis överallt.
När du använder en vindsäck så se till att den sitter fast i till exempel en ryggsäck eller runt benen på en person. Se till att det du fäster vindsäcken i är starkt nog så det inte dras med av vinden.
Träna med vindsäck så du vet hur din ser ut innan du verkligen behöver det.
Behöver man ta med pannlampa?
Beroende på vilken tid på året man går på topptur så kan det vara lönt att ta med sig en pannlampa. Under den mörkare delen av toppturssäsongen så är detta närmast ett måste och man behöver då ha en något kraftigare pannlampa som möjliggör att man åker nedförs även i mörkret. Att pannlampan ger en stark stråle framåt och viss sikt åt sidorna hjälper väldigt mycket i skogen. Vid turer kring mars-april räcker det ofta med en pannlampa som är lite lättare och inte ger lika starkt sken. Den här används mer i nödfall om det skulle bli sent eller om någonting skulle hända under toppturen.
Vad är en transceiver?
En transceiver är en sändare och mottagare som har tre olika lägen. Dessa är AV, SÄND och SÖK. I AV-läge varken skickar den ut tar emot signaler. På SÄND skickar alla transceivrar ut signaler och vid SÖK-läget skickar man inte ut någon signal utan hämtar bara in signaler från de som är på SÄND.
Det finns ett antal saker som är viktiga att känna till om transceivrar. Dessa lär man sig bäst på en kurs men ett första steg som alla bör göra är att läsa manualen – där står det hur din transceiver fungerar, vilka funktioner den har och vad symbolerna betyder.
När säsongen är slut, kom ihåg att ta ur batterierna och förvara på ett säkert ställe inför nästa säsong. Annars finns det risk att batterierna läcker och att transceivern förstörs.
En transceiver är inte samma sak som Recco.
Vad är Recco?
Recco är ett företag som startades i Åre efter en lavinolycka på Svartberget, vid Susabäcken och Västra ravinen. Då hade man knappt någon räddningsutrustning alls när man åkte offpist och kom på att det borde finnas en grej som alla kan ha med sig och uppfann då Recco. Reccoreflektorn sitter numera insydd i de flesta skidkläder och fungerar ungefär som en reflext – skickar man ut en signal med sökverktyget studsar denna på reflektorn och på så sätt vet maskinen om var man ska söka. Det går inte att använda en transceiver för att hitta en Reccosändare som är insydd i kläderna. För detta behöver man ett sökverktyg som är anpassat för Recco. Detta har oftast bara professionell personal som skidpatrull eller fjällräddning.
Hur vet jag att min transceiver är i gott skick?
Börja med att förvara din transceiver på rätt sätt så säkerställer du att den håller bra kvalitét. Varje år (och ibland oftare) behöver man dock testa sin transceiver för att se till att den kan sända ut en signal och hämta in en signal på långt avstånd. Testar man bara sin transceiver på 3-4 meters avstånd kanske den klarar av det då men kanske inte på 40-50 meters avstånd. På en randonee-kurs får du lära dig hur man testar maximal räckvidd på alla transceiver på ett snabbt och effektivt sätt innan man ger sig ut.
En del tillverkare rekommenderar att man lämnar in sin transceiver på ett testcenter varje år. Är du osäker så läs manualen och kontakta tillverkaren för att få deras rekommendationer.
Hur breda skidor ska jag köpa?
Tänk på att breda skidor även brukar betyda bredare stighudar vilket i sin tur ökar greppet men ger sämre glid framåt. Ett par lätta skidor blir alltså både lättare rent viktmässigt men ger också mindre friktion när man glider framåt och därför upplevs dem betydligt lättare än de är viktmässigt. Hur breda skidor och vilken typ av skida du köper bör även reflekteras i bindningen och pjäxorna du använder. Försök tänka på det som ett system eller en kedja där varje länk bör vara någorlunda lika i egenskap. Ett par tunga och stabila skidor med den lättaste bindningen och pjäxan kommer kännas helt fel.
Vem står bakom Randonee.se?
Företaget Topptursresor Sverige AB driver Randonee.se i syfte att få fler personer att upptäcka hur fantastiskt det är att för egen maskin röra sig ute i bergen. Förhoppningsvis kan du bli inspirerad att prova randonee på egen hand, tillsammans med en guide eller via en randonee-kurs. Har du någon fråga om randonee är du välkommen att kontakta mig på markus@topptursresor.se så svarar jag så snart vi kan. Hoppas du har nytta av den här informationssidan där du får en inblick i randonéesporten.
Prova Randonee i Fjällen
Så, vad väntar du på? Vill du verkligen lära dig att gå på randonee måste du ut i terrängen och prova. Det som är bra är att det är lättare än någonsin, med professionell hjälp lär du dig allt om fjället på nolltid. Hör av dig så tar vi det till nästa nivå helt enkelt.
Copyright Topptursresor Sverige AB 2025